När jag började läsa den här boken visste jag inte någonting om den. Jag hade inte läst någon recention alls så jag hade inga förutfattade meningar om den. Den tilltalar mig dels på grund av det fantastiskt fina omslaget som verkligen är "Lotta", och dels på grund av miljön och tidsandan där historien utspelar sig. Som ni förstår utspelar sig boken i Paris, och det är i slutet av 1800-talet när den stora världsutställningen äger rum. Eiffeltornet är den stora attraktionen och befolkningen har vitt skilda åsikter om den stora metallskapelsen. Viktor Legris är bokhandlare och beger sig som resten av Paris invånare till utställningen för att delta vid invigningen. En kvinna faller plötsligt ihop död till följd av vad som verkar vara ett bistick. Viktor Legris tycker att det hela verkar konstigt och när fler mystiska dödsfall inträffar börjar han att luska på egen hand. Han kommer till sin förtvivlan upptäcka att personer i hans närhet uppträder väldigt misstänkt...
Jag har förstått att boken inte har blivit så väl mottagen i Sverige medan den i Frankrike har vunnit ett prestigefyllt deckarpris. Den är skriven i Agatha Christie-anda och jag själv älskade verkligen boken och kan knappt vänta på nästa. Andra har tyckt att författarna (två damer som skriver under psedonym) har misslyckats med att efterlikna Christie, men för mig väger miljöbeskrivningarna upp det som det klagats på. Jag håller inte med alls utan var helt slukad av boken. Miljöbeskrivningarna var så detaljerade och bra att jag försvann till 1800-talets Paris i några dagar och skulle gärna stanna ett tag till.
Hej Lotta :) Nu är jag tillbaka igen :) Har saknat er och bloggen! Jag har börjat läsa lite deckare och när jag var i Frankrike säg jag den här i butiken. Köpte den inte då den var på franska men ska absolut kolla efter den här :) Hoppas ni har det bra :)
SvaraRadera